fröken kicki

Min sömn jag fick under förmiddagen var nog det som fick mig att vara så taggad till kvällens jakt.
Vi åkte till ett ställe där själva klättrandet var brant men inte alls så långt. Och kampen upp var bara mot lite gamla granar och ris. Väl uppe môttes vi av det vackraste man kan se. Dagens tidigare åskoväder var som bortblåst och nu sken kvällssolen och man kunde se i all oändlighet över bergsknallarna.

 

lite lätt påstande och frustande spanade vi ut över nejden till höger eftersom den sköna vinden kom därifrån. Vi lade upp en plan om hur vi skulle lägga upp jakten och tog de första stegen ut i terrängen. Vi tittade båda två hastigt en gång till vänster och lite hastigt stannade vi upp igen. Paul fick snabbt upp kikaren och konstaterede att cirka 100 meter bort stod en råbock och åt. 

Snabbt ner på mage och åla försiktigt till grästuvan två meter framför oss. Jag fick pauls ryggsäck som stôd och sedan var det bara att vänta. Bocken stod med rumpan till oss så det var bara att vänta på att han skulle vända sig om. Jag hade ju nästan fått ner flåspulsen men nu bankade det på ordentligt där inne igen. Långsamt försôkte jag med hjälp av andningen få ner pulsen men det var omöjligt. 

Plötsligt vänder han sig om och visar sidan. 

BOM! Sa det....  

Han gick ner ögonblickligen. Jag kunde inte låta bli att vara lite nervös men kunde dra en lättnadens suckade när han låg på skottplatsen. 

En fantastiskt fin 6-taggare. Min första bock i Skotland. Min första bock men nya geväret. Min första 6-taggare. Jag kunde nästan inte sluta le :-)

 

Vi la bocken där vi hade kommit upp och fortsatte enligt den första planen. 

 

Vilket landskap. Det är så obeskrivligt vackert. Man går bara och insuper skönheten. Och ler för sig själv, nästan religiöst, och är tacksam...

 

Uppe på en platå kunde vi se ut ôver området och det dröjde inte länge fôrrän vi såg en grupp unga krondjur. Vi smôg oss in på 70 meter och där kunde jag efter lite trassel med en sol som bländade i kikaren vage nästa skott. 

BOM! Sa det. 

Min allra fôrsta kronhjort. Och i Skotland till råga på allt. 

 

Vi hann precis bli klare med hjorten innan det började regna lite grann. Men det var snabbt övergående så vi kunde "smärtfritt" gå ner från berget. 

Eftersom vi kom ner på ett helt annat ställe än där vi upp så gick Paul upp och hämtade både bil och bock, en gentleman när det kommer till stycket. ;-)

 

Det var en glad fröken Kicki som gick och lade sig efter helstekt otrolig jaktdag. 

 

T har inte haft det sämre han. Han fick en mördarbock den fôrsta kvällen och i morse sköt han dublee på krondjur. 

 

Idag har vi varit i en grannby som heter Inverary. Vi har fullföljt resans kulturella inslag och besökt ett slott. Och vi har varit i en whiskeybutik. Och i bilen fram och tillbaka njuter vi av vad ögat ser. Vackert....