Det var nära ögat

Glada i hågen och fulla av förväntan åkte jag och T mot karup och dagens fältskytte på flygstationen. Vi hade verkligen glatt oss till detta. Varit och skjutit och sedan suttit och torrtränat i vardagsrummet om kvällarna. 

Vi kom iväg i god tid och kände båda två att det här blir en bra dag. 

Sen gick det fort. Plötsligt låg vi i diket, i den motsatta Sidan. Då båda dörrarna satt fast fick vi krypa ut genom fönstret. Konstigt nog hade ingen airbag löst ut. 
Vad var det som hände?

Det stannade snabbt några bilar som hjälpte oss. Vi kände efter Och tyckte att vi var ok. Men det gick inte många minuter så kände jag hur det började dunka bredvid ena ögat. Och T kände av både rygg Och nacke. Vi var tvungna att vara förnuftiga Och godtog att det ringdes efter ambulans. 

Vi blev inlagda, på samma rum, för observation. T blev utsläppt efter ett par timmar Och jag några timmar efter det. Det kunde gått käpprätt åt helvete men vi klarade oss med en stukad rygg för T Och en rejäl bula för mig. Ont? Ja som faan...




Kommentera inlägget här :